Selina Yrttiaho vann tredje pris i kolumntävlingen Argh? och fick ta emot sitt pris på bokmässan i Helsingfors fredagen den 27 oktober 2017. Tävlingen för studerande vid gymnasier och yrkesskolor arrangeras av Svenska modersmålslärarföreningen i Finland och Svenska kulturfonden. Enligt juryn var det mycket hög standard på årets bidrag och motiveringen till Selinas pris lyder så här:
En ärlig text om ett väldigt svårt och angeläget ämne, som också regelbundet tangerats i offentligheten. Språkligt sett en bra prestation och juryn vill särskilt lyfta upp skribentens mod att ta sig an detta tema, som inte tidigare figurerat i den här tävlingen.
Fotografering efter prisutdelningen. Från vänster: Jacob Hagman, Pedersöre gymnasium (tredje pris), Selina Yrttiaho, Närpes gymnasium (tredje pris), Lukas Lundin, Ekenäs gymnasium (första pris) och Max Kopra, Ekenäs gymnasium (andra pris).
Vi har glädjen att här publicera Selinas kolumn!
Att tvingas välja sida
Det är morgon, jag slår upp ögonen och slås av den enormt stora klumpen i min mage. En ny dag som skilsmässobarn har börjat. Den här dagen är verkligen jobbig, för just idag gifter sig min pappa med sin nya fru.
En vecka tidigare påpekade min mamma att jag inte berättat för henne att pappa skulle gifta om sig om några veckor. Jag får ångest av tanken och vill inget annat än gråta, därför sa jag inget åt mamma. Istället svarar jag att jag bara glömt det.
Faktum är att 2013 bodde var femte 14-17-åring (i högstadium och gymnasium) i Österbotten inte tillsammans med båda föräldrarna, enligt undersökningen Hälsa i skolan. Bland studerande i yrkesskolor var det var tredje. Detta innebär att alla dessa barn, varje dag, tvingas gå runt med känslan av att tvingas välja.
Skilsmässobarn lever ständigt med den i bakhuvudet, rädslan för att säga fel. Vi kan inte bara dela mammalivet med pappa och tvärtom, för vi orkar inte höra bråken, vi orkar inte med fler gräl och vi orkar absolut inte välja sida igen.
Som skilsmässobarn tvingas du varje dag göra val, val som handlar om att välja sida, mammas eller pappas. Som barn är du beroende av dina föräldrars åsikter och tycker oftast precis som dem. Att då plötsligt tvingas välja mellan dessa, då ingendera känns riktigt rätt, är jobbigt. Om man till på köpet är precis som jag och får beslutsångest bara över att välja pålägg på smörgåsen, då är det värre.
Mamma och pappa vill inte att vi ska stå inför dessa beslut, men det kommer vi inte undan. Och ni, kära föräldrar, vi märker, vi märker när vi ”valt” fel. Vi märker hur ni försöker gömma besvikelsen i rösten när vi precis tackat nej till er middag, osäkerheten som hörs i rösten när vi glatt visar upp presenterna vi fick eller tårarna i ögonen när vi drar iväg på bröllop.
Av alla dessa val, vi skilsmässobarn tvingas ta, är skilsmässan inte ett. I det största valet av dem alla, är vi inte delaktiga. Vi hamnar bara i det och sedan måste vi leva så resten av våra liv, även om det förutsätter att vi ställs inför val och väljer sida.
Selina Yrttiaho
