Jag har gymmat i flera år fram och tillbaka, alltså jag har haft perioder då jag gymmar mera och mindre. Nu på senaste tiden har jag börjat gymma mer seriöst. Jag skulle säga att jag kan ändå relativt mycket om gymträning. Majoriteten av det som jag har lärt mig om gymträning har jag hört och sett på nätet. På some finns massor med gym content. Det finns allt från nybörjare i gymmet som dokumenterar sin resa, till jättestora personer som tar alla olika slags prestationshöjande medel.
Gymkulturen idag handlar inte bara om att träna. För många handlar det lika mycket om att visa upp sig, och det behöver inte vara något negativt. Att känna sig stolt över sin utveckling och vilja dela med sig kan vara motiverande för både en själv och för andra. Men problemet börjar när vi jämför oss blint med andra. På nätet finns det mängder av människor som säger att de är helt ”naturliga”, men i verkligheten har de byggt sina kroppar med prestationshöjande medel. Jag tycker oftast att det är svårt att veta om någon har tagit prestationshöjande medel eller inte, eller bara om det inte är jättesjälvklart.
Bland unga som lägger ut gymvideor på nätet kan man ofta se ett mönster, att de inte bryr sig hur de tränar, utan hur mycket vikt de kan lyfta. Många vill bara kunna säga att de lyfter ett visst antal kilo, oavsett om tekniken håller eller inte. Det klassiska ego-lyftet ser kanske imponerande ut för en sekund, men i längden är det mer skadligt än stärkande. Såklart är det inget fel med att prova maxvikten man kan lyfta men det blir lite konstigt då man inte alls bryr sig om formen. Dålig form kan leda till skador och ofta stoppar det utvecklingen istället för att driva den framåt.
På gymmet finns också en sida av människor som bara dömer andra och hur de tränar. Vissa stirrar på vad du lyfter, hur du klär dig, eller om du använder maskiner ”rätt”. Den här typen av tyst kritik kan vara stressande, särskilt för unga som redan jämför sig med både sina vänner och personer på nätet. T.ex. kan jag ibland om jag provar på en ny övning och använder lite vikt tänka att nu tror hen att jag är svag eller att jag nyss börjat gymma, såklart försöker jag inte bry mig vad andra tänker men när man har sett andra på nätet bli filmade för att de tränar “fel” blir man ju lite osäker. Det här skapar en miljö i gymmet då många inte längre tränar för sin egen skull, utan för att undvika blickarna från andra. Gymmet blir ett ställe för prestation, status och att visa upp.
Min favoritsida i gymkulturen på nätet är “Science Based Lifting”. Det som lockar mig med sidan är att den visar att träning inte behöver vara komplicerad för att vara effektiv. Istället för alla trendiga övningar och hacks så handlar det om grundläggande principer som fungerar: rätt form, progressiv belastning och konsekvent träning. Det påminner om att gymmet inte behöver vara en plats för skryt eller jämförelse, utan för att faktiskt bli starkare, bygga muskler och må bättre. Enkelheten gör träningen mer hållbar, och man slipper stressen över alla ”måsten” som finns på nätet.
Jag har själv märkt hur lätt det är att överkomplicera träningen. Det har funnits perioder då jag trodde att jag måste följa varenda nya tips jag såg på nätet, supersvåra övningar, konstiga upplägg och specialdieter. Jag testade mycket men när jag istället gick tillbaka till grunderna och enkla övningar, bra teknik och en regelbunden rutin, märkte jag att jag faktiskt utvecklades mer. Det blev roligare, och framförallt kändes det hållbart.
I slutändan tycker jag att gymmet ska vara en plats där vi borde jämföra oss mindre med andra och mer med oss själva. För varje lyft, varje pass och varje steg framåt är värt mer än alla likes på nätet.
Eirik Pettersson