De studerande som går MO3 har skapat egna texter utgående från Shaun Tans Sommarregler och Sara Lundbergs Fågeln i mig flyger vart den vill. I detta inlägg kan ni bekanta er med upplägget för lektionssekvensen kring böckerna. Det finns så mycket styrka, känsla och kreativitet i de studerandes texter att alla skulle kunna publiceras, men jag håller mig här till ett litet smakprov, som pekar på bredden och variationen i de texter som föddes i klassrummet.
Läs och njut!
Ia Enroth
***
Matilda Thomasfolk har skrivit om längtan och närhet, utgående från Fågeln i mig flyger vart den vill:
Jag saknar ditt skratt, din röst, din famn.
Du fick mig att leva
att tro att allt ska bli bra.
Du fick mig att må bra
du fick mig att älska
Du var min drog som
jag levde på dag för dag.
Men när du sa hejdå
lämnade du aldrig mig.
Du tog mig med dig
eftersom jag hade gett mig själv till dig.
Jag är nu inte jag
utan jag väntar att du ska komma tillbaka
och lämna tillbaka mig själv
från dig.
Vart vill fågeln i dig flyga? Detta har Mike Hellman skrivit en dikt om:
Det enda jag vill är att vara mig själv.
Att lita på mig själv och göra som jag vill.
Ändå följer jag alltid fågeln i mig som flyger vart den vill.
Det enda jag önskar är att fågeln skulle stanna.
Stanna upp och ta sig en titt runtomkring.
Stanna upp och uppskatta det som redan finns.
Fågeln i mig flyger alltid vart den vill.
Ändå säger jag alltid stå still.
Uppskatta det du har och ta dig en titt runtomkring.
Fågeln i mig flyger ändå alltid dit den vill.
***
Miranda Senkas har också skrivit en dikt utgående från samma fråga och bok:
Vingslag
vingslagen tar mig högre
längre bort
bort från allting
hoppas på det bättre
ser ingenting
flyg inte högre
du kommer inte orka
ta dig till marken
kom ner till verkligheten
sluta blunda
***
Antonia Nylund har skrivit en kort novell till en av bilderna i Sommarregler:
En liten vindpust fångar upp dammtäcket som lagt sig på gatorna och dammet blåser upp i en liten virvel smått svävande ovanför marken. Utöver vindarnas tysta gny är det knäpptyst. Inga fåglar kvittrar, inga människor pratar, bara en skrämmande tystnad.
Himlen är färgad mörk av alla de okända utsläppen från fabrikerna runt omkring oss, men inte ens fabrikerna bidrar med något ljud för att bryta den totala tystnaden. Kvällen är nära, och bakom alla mörka rökmoln på himlen ser man hur solen långsamt går ned vilket symboliserar att natten nu är nära.
Jag tar ett djupt andetag. Hostar. Tystnaden bryts. Min lillebror som står tätt intill mig tittar upp på mig med sina stora oskyldiga ögon och sätter fingret mot sin mun för att visa att jag måste hålla mig tyst. Det vet jag själv förstås, men jag nickar ändå och tar hans varma hand i min innan vi långsamt fortsätter gå på de öde gatorna.
Att det här en gång i tiden var en stad full av liv är svårt att förstå. Men allt gick så snabbt. Ingen var beredd. Inte ens vi kunde förutspå att detta skulle ske. Nu känns allt som varit så otroligt långt bort, nästan som en dröm.
Jag stannar plötsligt, mitt på gatan, och släpper taget om min lillebrors varma hand. Jag tar ännu ett djupt andetag men utan att hosta till denna gång. Med förtvivlade ögon böjer jag mig ner till en för mig obekväm position för att komma i min lillebrors höjd och viskar tyst de två meningarna jag helst av allt hade velat undvika i hans öra: ’’Det finns ingen kvar härute. Vi är helt ensamma.’’
***
Matias Hummelstedt gjorde egna illustrationer och skrev egna sommarregler till dessa. Här är en av dem:
***
I Fågeln i mig flyger vart den vill är konsten Bertas andningshål. Till konsten flyr hon och i konsten känner hon sig fri. Vad är eller var finns ditt andningshål? Detta har Viggo Mickels Nordberg skrivit om:
Mitt andningshål är fotboll. När jag tänker på fotboll ser jag en grön gräsmatta på en fin och solig sommardag, det är fotbollsträning. Det är varmt i luften och det luktar nyklippt gräs och blommor. Jag känner lite vind som blåser mot huvudet, jag hade inte ens märkt det om det inte vore för att jag var lite svettig. Man hör fågelkvitter och på avstånd lite trafik.
Jag känner mjölksyra i benen och andas tungt. Huvudet är helt tomt, jag har inga tankar alls. Alla problem och saker man måste få gjort får lov att vänta. Allt jag koncentrerar mig på är vad som händer i nuet, det känns nästan som att tiden står stilla. Det är nästan som att man kommer bort från det vanliga livet en stund, man skulle nästan kunna jämföra det med meditation.
***
Snart är sommarlovet här! Erica Svalskulla har skrivit egna sommarregler och vi avslutar detta inlägg med dem:
-
Lämna aldrig utedörren öppen.
-
Drick alltid mycket vatten.
-
Ha alltid med simkläder.
-
Lämna aldrig grillen på.
-
Sola aldrig utan solkräm.
-
Lämna aldrig en kompis.
-
Se alltid till att hitta vägen hem.
-
Jobba aldrig ihjäl dig.
-
Missa aldrig solnedgången.
-
Ha aldrig för bråttom.
-
Njut alltid av stunden.
-
Döda aldrig en insekt.
[/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container]