Svarsdikt till ”Det är min väckarklocka” av Birgitta Boucht

vaknar helt kallsvettig

drömmen sitter kvar

larmet ljuder i öronen

kroppen kommer sakta till liv

dansar i huvudet

allt blir tyst

en ny dag är kommen

Amanda Hägen

***

Jag och mina kompisar spelar och spelar
Försöker hittar nackdelar med tusendelar
Jag kommer in i köket med fullt av mat
Jag kommer tillbaka och ingen är där som i en kvadrat Tomten springer till mig med presenter
Har sina älgar assistenter
Sommaren är varm och ingen tomte är där
Istället plockar jag med björnen bär
Yahor Kryvulets 

***

Hur vort e såde nudå?

Hur kona e var såde grymt?

Hitche som börja så bra.

Trodd ju nästan e va vi som sku va.

Va me kvarar i 1000 år.

Å kanske tillome köp na får.

Å mitt i allt jieg ju allting i kras.

Fö att et lömna me fö näin Lars.

Huse som vi nästan hienda lag.

Bäre et sku kona biida näin dag.

Kanske itt e va mena att e sku va vi.

Fö nu känder ja no me rätt så fri.

Får väll ga å läit näin ny. 

Kanske nar som bor i in anin by.

Vetcha he je liik bra utan tieg.

Tu villa ju entå bäre ha na deg.

Lizette Lindqvist

***

Jag är en drömmande pojke

Jag är ett sandkorn i den torra öknen

Jag är en droppe vatten i det enorma havet

Jag är ett gräs på den gröna gräsmarker

Jag är en stjärna på den mörka natthimlen

Jag är en pojke bland flera miljarder människor på planeten

Jag är en asteroid mellan oändliga galaxer.

Phong Nguyen

***

Känns som jag flyger, men fortfarande smyger på marken

                Jag fick sparken, och nu jag bor i parken.

                Jag får fickpengar men önskar för guld.

                Vill ha märkeskläder men har bara badkläder.

Ivan Reynoso

***

Hur blev universum till?

Vet inte

Varför hade vi så tur?

Vet inte

Finns det fler av oss?

Vet inte

Varför slåss vi mot varandra?

Vet inte

Varför förstör vi vår planet?

Vet inte

Varför är vissa människor fria men vissa är förtryckta?

Vet inte

Alexander Söderback

***

En väg

Jag går en väg

en lång och slingrig väg.

utan ett mål,

har resan ett hål

som måste tas runt på nåt vis.

Ta ett långt kliv

över det hål

som finns där ändå.

Så kommer du fram vid liv.

De hål i vägen,

som finns

vart du än går,

är som små sår.

De läker ibland

i varmt eller kallt

men måste tas runt på nåt vis.

Anton Åkerback