Min faders familj och då egentligen min farmoders familj och även min moders familj har alltid varit av den lite mer högljudda, argumenterande och frispråkiga typen. Alla talar med vem som helst när som helst och om vad som helst. Mat har i båda familjerna varit viktigt, både att äta och sitta trångt. Skoja och argumentera, vara arga för att i nästa stund gapskratta.

Mina fastrar och min fader har alltid läst mycket och de upptäckte tidigt den östeuropeiska litteraturen och hittade där berättelser som de kunde känna igen sig i. Vi brukar skämta om att vi är ”jewish wannabees”. Men vad har detta med mina boktips att göra? Jo, när jag var liten läste min far flera gånger för oss barn ur en bok som heter En dag full av glädje: berättelser om en pojkes uppväxt i Warszawa och där tar min resa in i jiddischlitteraturen sin början. Boken är skriven av nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer och handlar om hans barndom i det judiska Warszawa. Här får man möta rabbiner, hemmafruar, chassider, litvaker och alla typer och stereotyper som förekom i det judiska samhället. Faktum är att Singer har lärt mig otroligt mycket om den östeuropeiska jiddischkulturen. Framför allt har jag lärt mig att min familj är som judiska familjer, vi har vår ”jiddischemama” som mest kokar mat och vill gifta bort sina barn. När jag blev äldre har jag sedan läst flera av Singers böcker och även den självbiografiska boken om hur han bland de sista lyckades emigrera från Polen till USA 1935.

IMG_2093

För en tid sedan besökte jag NärBok då jag plötsligt fick syn på Herr Isakowitz skatt av Danny Wattin. I boken berättar Wattin om sina släktingar i Tyskland och om hur de lyckades ta sig till Sverige på 1930-40-talet. Men den röda tråden är att det finns en familjehistoria om att gammelfarfar grävde ner en skatt i trädgården då han måste ge sig av. Wattins son vill ge sig av till Polen och leta reda på skatten. Med på resan är, förutom sonen, även Dannys far. Vi får följa med på resan och genom boken beskriver Danny på ett roligt sätt sina släktingar och sin familj. Som läsare får man skratta och samtidigt lära sig mycket om Nazityskland och om hur judarnas frihet sakta men säkert beskars.

Båda böckerna är okomplicerade och ger prov på bra berättarkonst. För mig är en bra bok en okomplicerad berättelse som visar på det komplexa i livet och som lär mig något om människor och mig själv.

Anna Sundback