Jag är en ganska dålig läsare när det kommer till böcker. Jag tror att hela min generation är ganska dåliga läsare. Men varför läsa böcker när man kan se på en film eller serie istället?
“Nu ska jag sätta mig och läsa en riktigt bra bok”, jag tror inte jag någonsin ens tänkt den tanken, men ändå tycker jag om att läsa. Det stora problemet är tröskeln, eller snarare väggen, man ska över för att faktiskt börja läsa. Jag tror inte jag har läst en bok frivilligt någonsin. Den enda orsaken till att jag läst är för att deadlinen på en bokrecension kommit emot. Det ironiska med situationen är att efter nästan varje bok jag läst har jag varit fascinerad och tyckt att det har varit riktigt intressant att läsa. Men av någon anledning har jag aldrig tagit upp en annan bok utan jag har väntat på nästa skoluppgift och då varit lika fascinerad. Människan är verkligen den smartaste arten.
Men varför tar man bara inte upp nästa bok och får oändlig glädje och njutning? Svaret är att det finns något som är mycket enklare som tillfredsställer på samma sätt. Serier och film, fast i mitt fall mest serier. Skillnaden på att läsa en text och se på en serie är att man i en serie får mer respons på det man ser på. En bok fungerar inte riktigt på samma sätt, där måste man läsa sig fram och föreställa sig hur något sker och ser ut. En serie har redan gjort det åt dig, och som en lat 18-åring passar det mig perfekt.
Men skämt åsido, det är faktiskt något med serier som gör att det känns mycket lättare att sätta sig ner och titta på en ny serie jämfört med att läsa en ny bok. Tröskeln är inte lika hög, den finns för serier också men man kommer lättare över den, och när man gör det så kan man sitta i sex timmar och titta på avsnitt efter avsnitt utan att blinka. Ni bokläsare har antagligen känt samma känsla, man läser sida efter sida och man kan inte sluta. Men det värsta med att man sitter i timmar och ser på en serie är att den tar slut. Med böcker är detta nästa värre för många böcker får aldrig någon uppföljare men serien har ofta två-tre säsonger och alla säsonger är inte alltid ute direkt utan nästa säsong är på kommande.
Ett ganska intressant fenomen är Friends. Om man bara ser på serien rakt igenom så syns inte utvecklingen på den nio säsong långa serien men när man går från sista avsnittet till det första så märker man hur mycket tekniken och skådespelarna har förändrats genom seriens gång. Man skulle aldrig kunna uppnå samma sak med en bok. Det enda som indikerar att en bok är äldre är vilket sorters språk som används i den. Här igen är serien mer responsiv och slagkraftig.
Men serier är precis som böcker inte bara för nöjes skull utan man kan också lära sig saker som man inte visste att man ville lära sig från dem. Till exempel finns det serier och filmer som är baserade på verkliga händelser, de är som dokumentärer fast bättre. Ja det finns bra dokumentärer men de är inte riktigt samma sak. Manhunt: unabomber och Mindhunter är sådana serier. De finns båda två på netflix och det har lärt mig antagligen helt onödig men intressant fakta. Unabomber handlar om hur man tog fast unabomber, en man som skickade bomber på posten till folk. Medan i Mindhunter intervjuar FBI de farligaste brottslingarna som fanns på 70-80-talet, till exempel Ed Kemper, Charles Manson och många fler. Du kanske undrar vad jag då ska göra med denna information jag lärt mig? Ingen aning, men jag har den iallafall.
Min slutsats är då alltså att serier och filmer är dagens böcker. De ger möjligheten till att även de lataste av människor kan ta del av historier och lära sig något, vare sig informationen är onödig eller inte. Det finns serier för alla så har du cirka sex timmar ledigt på en dag, titta på en serie vetja. Hämta en kudde, en filt och en laddare till din dator, sätt dig ner med en skål godsaker och “läs” en modern bok. Men jag varnar dig du kommer inte att komma därifrån på en stund.
Andreas Bonde