Abi-20. Vi är här nu. Den sista lektionen. Det sista klassrumsmötet. Jag vill i dag prata med er om något viktigt. Ord.
Ord ska läsas. Har ni hört mig säga det? Läs! Ord som blir lästa sår frön i oss. Inom oss växer snart skyhöga träd och i dem kan vi klättra högt, högre, högst upp och blicka ut över världen. Allt blir mer överskådligt och det blir lättare för oss att få syn på samband. Samtidigt börjar också de minsta och mest färggranna blommorna växa i oss när vi läser. Vi blir bättre på att uppfatta detaljer och på att låta blicken vila.
Ord ska skrivas. Skriv! Ord kan hjälpa oss att handskas med det allra svåraste. I stället för att gå och bära på det tunga inom oss kan vi skriva av oss och när orden landar på pappret eller skärmen är det som om oron följer med. Ut ur kroppen. Ord som skrivs kan också spridas och landa hos andra. Kunskap, vetenskap, gemenskap och beredskap finns i orden.
Ord ska talas och sjungas. Ta i från tårna och skrik på barrikaderna eller viska tyst och mumla lugnande. Ge orden ton, rytm och puls. Låt dem dundra och dunka. Dansa till dem!
Lyssna på ord. Smaka också på ord.
Solidaritet.
Vintergatan.
Maräng.
Sommarregn.
Horisont. Smaka på det ordet! Horisont. Är det inte den ni ser nu?
Med blicken i horisonten.
Kom ihåg att små och vardagliga ord som hej, förlåt och tack aldrig ska underskattas. Ett hej kan få någon som behöver det att känna sig sedd. Ett förlåt kan hjälpa oss att gå vidare. Ett tack kan synliggöra att vi människor behöver varandra.
Jag vill tacka för alla ord som ni har gett mig. Några av er har varit väldigt generösa med dem och ni har inte tystnat bara för att orden har nått andra här i klassrummet eller andra i och utanför skolan. Några av er har svarat på och ställt frågor. Ni har debatterat, diskuterat och uttryckt era åsikter i tal eller i skrift. Några av er har vägt och vårdat orden. Ni har kanske inte velat eller vågat eller varit bekväma med att släppa fram orden. Så måste det också få vara. Ibland är det tystnaden som talar. Vissa ord behöver vi få behålla inom oss. Några av er har skämtat och skrattat. Några av er har gått till det som smärtar och bränns. Era ord har jag fått i dikter, textfilmer, samtal och analyser. Tack för dem!
Ord kan få vingar och ord kan slå rot. De kan stärka, trösta och bära. De kan förändra, bryta ny mark, beröra och värma. Låt dem!
Ia