I den tredje modersmålskursen har de studerande skrivit olika dikter och här delar vi med oss av några. Emilia Tikkala, Benjamin Nordberg och en ung herre som vill vara anonym har skrivit följande dikter, på dialekt och på standardsvenska. Läs, njut, fundera, inspireras!
Finlands mö
Sommarens första svalor flyger
högt uppe bland molnen
När jag ensam tar mig fram
på den dammiga grusvägen
Jag ser en vacker gestalt
stå vid blomängens kant,
som gör en blomkrans åt sig
av blåklockor och liljekonvaljer
– Finlands färger, tänker jag
Det tar ännu en stund innan
jag möter henne
Hon ger mig den vackraste
blomman jag sett och ser
ödmjukt på mig, som om jag varit
den enda i världen
Vi fortsätter tillsammans till
en av de tusen sjöarna,
där vattnet ligger stilla och
glittrar vackert i solskenet
Klipporna av granit ligger
heta på den stadiga grunden
Vi sätter oss ner på den och njuter
Den ljuvliga doften från björkarna
omkring lägger sig mellan oss.
Jag ser henne djupt in i ögonen
Hon ler vackrare än någonsin
Hon kysser mig lätt på läpparna
Solen går ner, vi somnar hand
i hand i den sköna sommarkvällen
Emilia Tikkala
Dånar åp asfaltsviegin tier e drar fram
He far mot byjinas fatigast mark
Tier sitär e boån me en luuv i sänn famn
Folche omkring je itt na ti sii – di lievär åp knark
He fyörs närman, he låftar se tiit
Itt nar kan miss hande låftin oåv sprit
I luuvon e liggär trii o tjuvifem
mest oåv aar fatilappar som itt staar ut
He buri troåd åp di niersliti gatstäinan sjenn
He fortsätter fram – staanar itt ti smak fast di aar buri mut
Boåne me luuvon buri jev opp
Ska an ta emot bjudarinas tobak elå tar an in sitopp
Varelsin gläfsar åp aar sidon gaton
Skådar om poichin ska få opp sina yögon
Jo, an viendär åp höve – tappar nästan hakon
Pälsin glemar i guult o kvitt o honde hiengand tongon som ursafta lingon
Han stigär opp ti hondin, froån droågän o pengan
Han känder se frii utan allt stjiit, tå an känder djureas aandan
Benjamin Nordberg
Jag är den som älskade ditt liv
jag är den älskade som togs för givet
jag är den saknade tiden
jag är det bortglömda minnet
jag är det som saknas i din berättelse
jag är det smärtsamma slutet
jag är det olyckliga som lämnats kvar
Anonym poet, årskurs 1
