Precis som i våras har deltagarna i höstens MO 3 också skrivit egna intrigdikter, jag-dikter, dikter utgående från en bild osv. Här är några smakprov som vi fått lov att publicera. Varsågoda!

***

Jag är precis som du men ändå alldeles olik

Jag är den ingen förstår sig på.

Jag är den som alltid gör fel.

Jag är den som inte kan sitta still,

och att lyssna är omöjligt.

 

Jag är impulsiv.

Jag är den som får mamma och pappa att känna hopplöshet.

Jag är den som inte kan sova,

min hjärna går på högvarv.

 

Jag är den som det alltid kryper i kroppen hos.

Jag är lättdistraherad.

Jag är den som inte har något tålamod,

hur mycket jag än vill.

 

Jag är den som saknar konsekvenstänk.

Jag är den som har svårt i skolan.

Jag är inte dum i huvudet eller korkad,

fast andra kan tycka så.

 

Jag är precis som du men ändå alldeles olik.

Jag är ADHD.

 

Anonym skribent på åk 2

*************************

Förvandlingen 

När du först kom hit visste ingen vad de skulle göra,

hur nära de skulle gå eller om de fick röra

avstånd var något alla tog

och ingen människa i staden log

 

Dina ögon lyste röda

nästan som om de kunde döda

”SPRIIING!” var något man ofta hörde

fastän du inget oljud förde

 

Jag kände en attraktion

och därför möttes vi under bron

jag visste ännu inte då vad du var

och vilka fantastiska förmågor du bar

 

Bettet stack.

det kändes som om min hjärna sprack

Jag hungrade efter blod

adrenalinet forsade som en flod

Jag försökte stå emot

men kroppen gick på autopilot

 

Du lärde mig allt om detta liv

och hur jag skulle hantera mitt driv

Jag skulle aldrig åldras igen

och det är något som syns i ögonen

 

Död men ändå så levande

livlös men ändå så vid liv

 

Beata Granskog

***************************

Bussen svängde 

Bussen svängde

Vad var det som hände?

Dom vandrade mot ljusen

Steg in och borta var susen

Där möttes de av en vän

Han kallade sig Glenn

Glenn var inte hans namn

Detta var hans kodnamn

 

Bussen svängde

Vad var det som hände?

Är de på väg mot världens ände?

Det var så de kände

Känslan av att inte veta

Fick dem att leta efter denna gåta

Vart var det dom skulle åka?

 

Bussen svängde

Vad var det som hände?

Det blev ett plötsligt stopp

Nu var det slut på allt hopp

Alla skulle ut

Glenn sa njut, ni är nära ert slut

Väl ute

Möttes de av ljusen

Tillbaka kom susen

 

Bussen svängde

Vad var det som riktigt hände?

 

Oscar Björklund

*************************

Jag är

Jag är brännoljan i din traktor,

jag är tvåtaktsoljan i din tvåtaktare.

Jag är knivarna på din gräsklippare,

jag är det där hålet i ditt bortrostade avgasrör.

 

Jag är den där mjölken du glömde i kylskåpet,

jag är dammet som du torkar med trasan.

Jag är meddelandet när batterinivån är låg,

jag är chipset du inte orkar äta och lämnar öppet över natten

 

Jag är löven du inte orkar kratta,

jag är den där trasiga lampan du inte orkar byta.

Jag är den utspelade låten de spelar på x3m,

jag är det sista i en ketchupflaska.

 

Jag är den som rostar brödet,

jag är det där ljudet när tiden tar slut på mikron.

Jag är signalen som väcker dig på morgonen,

jag är brandvarnaren när batteriet är slut.

 

Anonym skribent på åk 2

**************************

Ett foster i magen

Ett foster i magen,

den absolut lyckligaste fredagen.

Längtan var som försvunnen,

ett leende spred sig över munnen.

 

Trots en del spya,

skaffades en ny lya.

Du fick kläder,

små som en fjäder och passande i majväder.

 

Ett foster i magen rör sig,

sen händer en grej.

Allt aktivt sprattlande tar plötsligt slut.

Det bildas en knut.

 

Hör hjärtljud men inte hans,

snälla ”NEJ” ge oss en chans.

Ett foster i magen men inget hjärta slår längre,

känns som att halsen blir trängre.

 

Ett foster i magen som inte fick se världen,

vi som skulle sitta i båten på fjärden.

 

Anonym skribent på åk 2

****************