Årets ettor har gått ”lyrikkursen” MO3 denna sista period och förutom att vi läst och lyssnat på många dikter har vi också skrivit en hel del egna dikter. Vi har glädjen att få bjuda på några av dikterna här!

 

Han som inte passar in

Han susar nedför trottoaren på sin cykel, pojken som innerstinne inte är den han förväntas vara.

Det är sent på kvällen i mitten av oktober, vinden piskar hårt mot hans kinder,

och han vet inte om det är det som gör att hans ögon tåras, eller om han egentligen gråter.

Han har en mystisk känsla i magen, det kniper och hans hals bränner.

Han vill bara fly, bort från blickarna, bort från de hånfulla orden och bort från alla som tvingar honom att vara någon som han inte är.

Han vill inte bära slips, eller lyssna på hårdrock med de andra killarna.

Han är clownen i skolan, fast han inte med vilja,

gör så att alla ska skratta åt honom.

Han passar inte in, inte i hans familj, inte i skolan, inte i staden, inte i världen.

Han susar nedför trottoaren på sin cykel, i hopp om att finna sig en plats där han kan vara den han upplever sig vara.

Amanda Fant

____________________________________________________________________________________________

Jag är örnen högt uppe.

Jag är masken i marken.

Jag är mannen med sjalen.

Jag är festivalen.

Jag är skrattet och gråten.

Jag är krigets muller.

Jag är barnens buller.

Jag är dödens vän.

Jag är livets kämpe.

Jag är frihetens söthet.

Jag är fångenskapens dysterhet.

Jag är fri som en fågel.

Jag är fast i min ånger.

Andreas Bonde
______________________________________________________________________________________________

Höstens löv de faller och likaså en tår

Minns du sista gången som det var igår?

Om du kanske hör mig sträck då fram din hand

Frosten den är nära och likaså min hand.

Sitter här på stubben och vintern kom med språng

Varför for du iväg bara med en sång?

Du är ju min mamma och därför är jag här

Ropar ut mot vintern, när du ej är där.

Mamma kära mamma du är min enda existens

När du bara springer, står jag kvar på tå

Om du kanske hör mig finns jag inte kvar

Vintern den var över och likaså mitt svar.

Nu växer blommor runt mig och fåglarna de sjunger

kanske bara kanske en ensam liten tår

droppar på mitt sår.

Paola Björklund

____________________________________________________________________________________________

Där sitter han, mannen med dom trasiga kläderna

Helt ensam och gömd

Sitter alltid där, bakom affären

Gömmer sig som tjuvar på natten
Han har inget annat val, han är ensam

Ensam som en utstött fågel

Lever sitt eget liv
Ingen bryr sig om honom, ingen vet att han finns

Sena höstkvällar sitter han där och fryser

Och undrar varför ingen bryr sig

 

Han var en gång som alla andra

Men han tog fel avfart i livet

Han har inget kvar

Och titta nu på mannen med dom trasiga kläderna

Vilket eländigt liv han har

William Westerback
______________________________________________________________________________________________

För många år sedan
Fick jag se på dig
Jag visste mycket väl redan då
Det här är egentligen inte bra för mig
En dag
Så kände jag
Nu är jag din
Och du min
Cuz u said this aint no sin
Men det jag inte visste då
Var hur svårt det skulle va att låta dig gå
Mamma sa
Gör inte som jag gör utan gör som jag säger
Det tyckte jag va dumt så jag tog mina grejer
Drog iväg till andra sidan bron
Med mig själv och jag
Och där drog jag några drag
Åren gick och självklart jag fick
Dra hem med mitt stick
Men
Mamma sa
Det har gått för länge nu
Du måste se att du
Inte är den samma
Som när du för första gången sa mamma
Jag frågade
Minns du den dagen
Då jag höll dig om skjortkragen
Och du så enkelt bara lät mig gå
Vad jag skulle vilja få dig att förstå
Är att dessa konsekvenser kan ingen förbigå
Idag är jag min egen och ser dig på distans
I mitt hjärta det gör ont
Djupt där in någonstans
Jag drömmer om att känna dina händer
Sätta upp mitt hår i en hög hästsvans
Men den chansen är längesen förbi
Nu vill jag bara att du ska låta bli.

Medina Söderlund
____________________________________________________________________________________________

Jag har fallit

Jag har fallit

för dig och allt vad du är

Blå ögon lika oskyldiga som ett barns

En blick så lugn i en annars stormig värld

Ögonfransar som fladdrar lika lätt som en fjärils vingar

Födelsemärket vid sidan av munnen

Håret som i solsken lyser likt en gloria

Leendet som framkallar små gropar i kinderna

Doften av en äng med tusen blommor

Jag har fallit

för dig och det du får mig att känna

Hjärtat slår som en hammare i bröstkorgen

Leendet klistrar sig fast utan att jag vill det

Glädjen i att veta att du existerar precis som jag

Euforin av att höra enbart ditt namn

Modet och samtidigt rädslan

Jag har fallit

och jag skulle genomlida ett helvete för din skull

Jag skulle ge dig allt och lite till

Jag skulle följa dig till världens ände och längre

Jag skulle hålla dig uppe när dina krafter inte räcker till

Jag skulle gå tusen mil

Jag har fallit

och du är den enda som kan rädda mig

Jag har fallit

och jag kommer att gå sönder

Nea Långskog