Jag är allmänbildad. Efter nio år i grundskola och snart tre år i gymnasium har jag lärt mig faktakunskaper i många olika ämnen. Jag kan berätta om allt från hur en liten människocell fungerar till vad som hänt steg för steg i världshistorien. Jag kan kommunicera på tre olika språk, nämligen svenska, finska och engelska. Om någon frågar mig hur den europeiska unionen är uppbyggd och fungerar eller vem som ärver när en människa dör kan jag ge ett redogörande svar. Dessutom är jag en mästare på ekvationslösning.

Mina kunskaper är inte enbart teoretiska. Jag är bra på att samarbeta med andra människor, jag passar in i de flesta olika sociala sammanhang. Jag är social och har mycket lätt för att ta kontakt med nya människor.

Vad är då kunskap egentligen? Finns det olika typer av kunskap?

Kunskap är ett väldigt brett område. Det finns många olika typer av kunskap. I finländska skolor har man väldigt länge varit fokuserad på att det är utantillkunskap som är äkta kunskap. Kunskap kan också innebära att man har sociala färdigheter, det vill säga vet hur man umgås med andra människor. Kunskap kan vara både teoretisk och praktisk. I grundskolan håller man på med både teoretisk och praktisk kunskap, medan man i gymnasiet har valt att fokusera mera på den teoretiska kunskapen.

Nu på senare tid har man börjat införa olika typer av samarbeten mellan ämnen och grupparbeten är något som har blivit vanligare. Dagens skolor har blivit mer kreativt inriktade, det har till exempel införts ung företagsamhet som ett ämne i skolorna. Jag har själv drivit ett företag i högstadiet och det var en väldigt lärorik upplevelse. Man var tvungen att själv ta ett väldigt stort ansvar. Det är meningen att folk skall komma på idéer själv och läraren skall endast fungera som en handledare. Istället för att läraren hela tiden skall säga vad man skall göra blir eleven tvungen att tänka lite själv.

’’Bildningen är inte mätbar, den bygger inte på målet utan på processen. Att fokusera på fakta och läxförhör uppmuntrar inte till kreativt tänkande.’’ Detta är ett citat av idéhistoriker Stefan Widqvist som uttalar sig i Heidi Finniläs artikel, ”Vart tog bildningen vägen?” på svenska.yle.fi 08.02.2015. Det är så sant som det bara kan bli. Att enbart fokusera på läxförhör och prov leder bara till att man blir omotiverad och stressad. Det är under själva inlärningsprocessen som utvecklingen sker när man får pröva på att lösa mattetalet själv, eller vad det nu kan vara. När man verkligen känner efter varje dag att man har fått lära sig någonting nytt. Istället för att läraren endast står och föreläser försöker läraren få eleverna aktiverade och diskutera med varandra och få olika synvinklar på ämnet.

I gymnasiet får man en väldigt bred allmänbildning. Det är en väldigt bra grund att stå på. Om man jämför de som har valt något annan inriktning än gymnasiestudier efter grundskolan så har de nog knappast fått den allmänbildning som en gymnasiestuderande fått, medan de gymnasiestuderande inte har fått någon yrkesexamen. Gymnasiet kan ses som en förberedande skola inför nya studier, som läroplanen säger: ’’Gymnasieutbildningen bygger på den grundläggande utbildningens lärokurs. Den ger de allmänna förutsättningarna för fortsatta studier vid universitet, yrkesskolor och för sådan yrkesutbildning som bygger på gymnasiets lärokurs.’’ (Citatet hämtat från ”Grunderna för gymnasiets läroplan” 30.10.2015.)

Det som Stefan Widqvist och läroplanen 2015 har gemensamt är att de tycker att det är viktigt att utbilda kritiskt tänkande individer som kan samverka med andra människor på ett ansvarsfullt och empatiskt sätt. Skillnaden mellan Widqvist och läroplanen 2015 är att Widqvist tycker att man borde först fundera på vilken typ av människa man vill bli, istället för att fundera på vilket yrke man vill ha.

Enligt min åsikt borde gymasiestudierna i framtiden fokusera ännu mera på företagsamhet och kreativitet. Det är något som kommer att vara superviktigt i framtiden eftersom konkurrensen bara kommer att bli hårdare. Genom kreativitet och företagsamhet får vi ett framgångsrikt land med hög standard. Utbildningen är viktig och det är bra att man hela tiden försöker förbättra den. Världen förändras och det är viktigt att se till att man inte hamnar på efterkälken.

André Engelholm